Bolibompa.
Någonsin fastnat med blicken och inte kommit ur den?
Igår kväll blev jag plötsligt totalt avslappnad. Jag upplevde sådan enorm samhörighet och helhet för första gången på ett tag. Jag satt ensam i soffan framför ett skränigt Bolibompa, hörde inget, såg inget. Bara kliade den lilla flickan som låg i mitt knä över ryggen.
Kommentarer
Trackback
