Stress, press och feber.

Mother fucker damn! Ligger slagen och tagen i sängen på Odenplan och sover och svär. Feber, ont i halsen och stopp i bihålorna gör mig spak. Här kan jag fan inte ligga! Jag ska vara ute och öva kullerbyttor och fortsätta jobba upp kondisen! Panik. Stress. Kukfan. Fystest nån gång i maj sa han, polisen som ringde och berömde min ansökan (ja!). MAJ! Mammas lugnande ord om att jaja, va skönt, då är det säkert drygt 5 veckor kvar... Ja! 5 veckor! Skönt? No, ge mig det dubbla så är jag ändå helt förstörd.

Katrinplommon för hela slanten.

Panik i min kropp. Magen rätt ut. Aj. Snälla, släpp ut nåt, bara nåt liksom... Katrinplommon är jävla äckligt, men vad ska jag annars ta mig till...? HJÄLP.

Jag safear...

Jävla fan, nu skiter jag i Indien!

Efter att mitt hopp lämnade mig och med det 5500 kr så bytte jag idag ut min indienfond...


FondnummerFondnamnÖnskad fördelning
262741Baring Global Resources Fund 10 %
338590MLIIF World Gold Fund 20 %
418699Simplicity Likviditet 60 %
481911MLIIF World Mining Fund 10 %
Summa: 100 %


Nya fördelningen ska således trygga mig en framtid!
Visst...


Hon som får mig att gråta.

Det här är fortfarande så förbannat vackert.

Hon skriver så det känns in i hjärtat.

Det är inte länge sen, men det känns som igår. Dock är jag på många sätt en annan person, fast samma. Fast annorlunda. Det är svårt, det är häftigt, men det känns ibland lite konstigt.

Multipel hjärnskakning.

FAN!

Min dörrkarm in till toan i nya lyan är så förbannat låg att jag drar i skallen varenda jävla gång!

Kommer tappa en sisådär 500 hjärnceller per dag i och med detta. Vilket innebär att jag kommer vara stendum innan året är över!

Framförallt gör det så överjävligt ONT!

Förbannat.

Välkommen P - välkommen till världen.


Och vad har jag att tillägga världen?

Alldeles fantastiskt mycket om ni frågar mig. Ganska mycket om ni frågar dem som känner mig. Säkert en del enligt dem som vet vem jag är. Det är upp till dig som läser att avgöra.

Jag är en alldeles normalt funtad person skulle jag tro. Nån med normalt mycket problem, smärta och lidelse. Nån med normalt mycket kärlek (dvs alldeles för lite), passion och glädjeämnen. Jag saknar ödmjukhet, blygsamhet och tycker att jag är bättre än de flesta, och anser att vi alla borde vara som jag lite mer.

En ventil. Ett fönster med persienner att glänta på. Kanske till och med fönstret går att öppna? Det är så jag väljer att se mitt skrivande. Att skriva av sig glädjen, att bli kvitt sin smärta och att förmedla möjligheter och positiv anda.

That's it for now.

Välkommen till min nya blogg!


RSS 2.0