There's a hole in the bucket, dear Liza dear Liza.

Jag försöker men ibland så räcker jag inte till...

Jag har en vän som jag märker mår dåligt. Det är för mycket och jag ser i hennes ögon, läser hennes ord och lyssnar på hennes sånger.

Mår hon bra, mår jag bättre.

Jag ser hennes läppar röra sig och jag hör orden. Där det brukar komma ut något bra - ur min mun, hörs bara tystnad. Vem är jag just nu att ge råd och stöd till min bästa vän, när min egen hink är tom? Ho-ho... Det ekar från botten på en röd hink i nåt plastigt material. Där det brukar finnas både frukt och bär i bjärta färger syns bara luft och massa bôs.

Hon är vacker och ljum, men i hennes blick syns sorg.

Det är tanken som räknas? No. Just nu fattas mig mina ord och jag känner av mina tillkortakommanden.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0