Dagisdebatt
Samhällstänk korsas med dagisminnen.
Hm, jag läser hos Belinda att hon och Dominika pratar om huruvida man ska mörka för sina barn att man bantar. Belinda tycker JA, Dominika tycker NEJ.
Jag har själv tänkt över detta, då jag inte vill säga till lilltjejen att jag "bantar". Nu är ju sanningen sådan att jag numera får magknip av bröd, men det är ju inte huvudskälet till att jag hoppar över smörgåsen. Jag vill liksom inte ge ungen dåliga vibbar av att jag inte är nöjd, att jag inte duger som jag är. Vilket betyder att jag håller med Belinda. Förstår hennes tänk gentemot sina barn och angående sin bantning.
Mitt tydligaste minne av mina dagisfröknar, förutom att de hette Mörka-Lena och Ljusa-Lena är att de hela tiden (med dagismått mätt) käkade keso. Det var keso med ananas, keso med lök och ibland kalas, för då åt de banan till keson också. Jag tänkte aldrig att de inte tyckte de dög, jag tyckte mest de var knasiga i huvudet som inte åt mat som alla andra vuxna jag kände.
Svårt det där.
Hm, jag läser hos Belinda att hon och Dominika pratar om huruvida man ska mörka för sina barn att man bantar. Belinda tycker JA, Dominika tycker NEJ.
Jag har själv tänkt över detta, då jag inte vill säga till lilltjejen att jag "bantar". Nu är ju sanningen sådan att jag numera får magknip av bröd, men det är ju inte huvudskälet till att jag hoppar över smörgåsen. Jag vill liksom inte ge ungen dåliga vibbar av att jag inte är nöjd, att jag inte duger som jag är. Vilket betyder att jag håller med Belinda. Förstår hennes tänk gentemot sina barn och angående sin bantning.
Mitt tydligaste minne av mina dagisfröknar, förutom att de hette Mörka-Lena och Ljusa-Lena är att de hela tiden (med dagismått mätt) käkade keso. Det var keso med ananas, keso med lök och ibland kalas, för då åt de banan till keson också. Jag tänkte aldrig att de inte tyckte de dög, jag tyckte mest de var knasiga i huvudet som inte åt mat som alla andra vuxna jag kände.
Svårt det där.
Kommentarer
Trackback
