Jag vill tacka livet.
Ett jävla rosa jippo.
Det är vad jag tänkt när jag sett de avskyvärda banden. Jag är allergisk mot jippon och blir cynisk och bortstötande när alla ska visa att de bryr sig genom att sätta ett fult band på kappan i en månad om året. Jag skänker gärna pengar över bankgiro och går vidare med mitt liv.
I kväll ångrade jag min tomma krage.
Jag har bröstcancer i släkten och tänker ofta på mina oskyldiga, vackra, mjuka kullar som potentiella bärare av den fruktansvärda parasiten cancer.
Efter TV3's gala så var jag flera liter tårar fattigare. De känslosamma inslagen av drabbade familjer fick mig att vakna upp ur min egen självupptagenhet, min påstådda misär i mitt olyckliga arbetsliv.
Jag har själv varit nära döden, så nära att den nosade mig i nacken. Måhända restes mina nackhår, men det märkte jag inte, då jag var avsvimmad under vattenytan och såg ludd och minnesbilder ur livet passera innanför ögonlocken. Jag var 14 och är jag är glad ofta för att jag är tacksam och medveten om livet.
Måste tänka på allt som är vackert, fint och fantastiskt. Ta tillvara på alla dagar som finns. Som min vän sa, uppskatta de där dagarna mer med min mans dotter i rutchkanan. Ännu mer. Om det någonsin är möjligt.
Det är vad jag tänkt när jag sett de avskyvärda banden. Jag är allergisk mot jippon och blir cynisk och bortstötande när alla ska visa att de bryr sig genom att sätta ett fult band på kappan i en månad om året. Jag skänker gärna pengar över bankgiro och går vidare med mitt liv.
I kväll ångrade jag min tomma krage.
Jag har bröstcancer i släkten och tänker ofta på mina oskyldiga, vackra, mjuka kullar som potentiella bärare av den fruktansvärda parasiten cancer.
Efter TV3's gala så var jag flera liter tårar fattigare. De känslosamma inslagen av drabbade familjer fick mig att vakna upp ur min egen självupptagenhet, min påstådda misär i mitt olyckliga arbetsliv.
Jag har själv varit nära döden, så nära att den nosade mig i nacken. Måhända restes mina nackhår, men det märkte jag inte, då jag var avsvimmad under vattenytan och såg ludd och minnesbilder ur livet passera innanför ögonlocken. Jag var 14 och är jag är glad ofta för att jag är tacksam och medveten om livet.
Måste tänka på allt som är vackert, fint och fantastiskt. Ta tillvara på alla dagar som finns. Som min vän sa, uppskatta de där dagarna mer med min mans dotter i rutchkanan. Ännu mer. Om det någonsin är möjligt.
Kommentarer
Trackback
