Det krävs så lite.
Ett yttepyttepytte-litet uns tvivel har bott i magtrakten.
Tankegångarna har varvats; vi är för olika, vi tycker inte samma, vi har inte samma ambitioner, intressen eller önskemål. Det här kan aldrig hålla i längden, varför blev det så här, åh nej, vad händer nu?
Men så igår.
Det kom tillbaka. Den varma, säkra känslan på att intressen inte betyder ett jota, bara respekten finns där. Den varma, säkra känslan i hans ögon som mötte mina, när han sa "det är så roligt att bara prata med dig, du säger så bra saker". Den varma, säkra känslan på att va tusan tvivlar jag på, det här är ju fantastiskt, det vi har.
Stå kvar där, stå kvar stå kvar, jag ska bara pilla in den lite.
Han tar bra initiativ den killen.
Tankegångarna har varvats; vi är för olika, vi tycker inte samma, vi har inte samma ambitioner, intressen eller önskemål. Det här kan aldrig hålla i längden, varför blev det så här, åh nej, vad händer nu?
Men så igår.
Det kom tillbaka. Den varma, säkra känslan på att intressen inte betyder ett jota, bara respekten finns där. Den varma, säkra känslan i hans ögon som mötte mina, när han sa "det är så roligt att bara prata med dig, du säger så bra saker". Den varma, säkra känslan på att va tusan tvivlar jag på, det här är ju fantastiskt, det vi har.
Stå kvar där, stå kvar stå kvar, jag ska bara pilla in den lite.
Han tar bra initiativ den killen.
Kommentarer
Trackback
