Kelsjuk? Förbannad.
Kom krama mig, snälla håll om mig - krama mig.
Vissa dagar går jag omvägar runt människor för att slippa kroppskontakt. Andra dagar inte. Oftast inte faktiskt...
Idag är en av de vanliga dagarna, fast mer kelsjuk än vanligt. Vill bara gosa lite. Hålla om. Bli struken över håret lite. Tyck om mig?
Rök ihop med Vakten. Jävla idiot. Argument som inte håller. Äntligen fick jag sagt vad jag velat säga sen i juni. Tänk att det kan kännas så skönt. Tänk att man kan bli så förbannad när man märker att det varken gör till eller ifrån. En del människor föds dumma, andra fortsätter vara det livet ut. Och jag kommer springa fortare än kvickt nästa gång jag möter en. Ånger finns inte, jag lärde mig min läxa och är glad att jag känner fanskapet. Men fy fan för honom. Fy fan säger jag.
P - Jag är så jävla förbannad! Fy fan för killar!
N - Ja, men glöm inte att det finns goa killar där ute också :p
P - Hmpf.
