Satt skrattet i halsen.

Jag ler men når inte ända upp...

Känner mig blåst på konfekten, snuvad på humorn eller helt enkelt ganska så miserabel.

Skrattar gör jag, men utan att jag märker det så förvandlas plötsligt skrattet till gråt, leendet till tårar.

Jag är inte glad; jag känner mig splittrad, kluven och faktiskt snudd på olycklig.

Idag tänker jag googla runt på CV-skrivning.

Och för att frigöra endorfiner så länge så kollar jag då och då på det här - min humor... Fantastiskt kul.

Kommentarer
Postat av: Äpplet

Älskar dig och saknar dig så det gör ont!
Vill inte att du ska vara olycklig.
PUSS

2008-04-21 @ 11:18:29

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0